Remissvar ”Torvutvinningens och torvanvändningens klimat och miljöpåverkan” M2015/03518/Nm
Naturvårdsverket har helt förbisett svensk djurvälfärd och svensk närmiljö när de tagit fram sin rapport gällande torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan. Svensk torv ger:
- Mindre användning av antibiotika.
- Lägre utsläpp av ammoniak och andra försurande ämnen från svin- och fjäderfästallar.
- Högre överlevnad hos djuren i stallar med torv, särskilt smågris.
- Bättre och jämnare tillväxt på djuren.
- Bättre stallmiljö vilket gynnar såväl människor som djur.
- När torvströet används som gödning ökar mullhalten samt C:N kvoten i åkern vilket ger bättre tillväxt och näringsutnyttjande.
Användningen av torv i gris- och fjäderfästallar mer än halverar ammoniakavgången från stallarna. Torven minskar även lukten i stallarna och ger ett bättre klimat för såväl människa som djur. Se gärna filmerna nedan för att ta del av de försök som görs på Bollerup i Skåne.
Vidare så har svensk torv unika egenskaper som fodertorv eller avvänjnings-torv för smågrisar. Torven stabiliserar smågrisarnas magflora och har i försök, både i Danmark och på Bollerup i Skåne, kunnat visa på minskat behov av antibiotika och stöd-givor med zink har nästan helt kunnat uteslutas. Den minskande antibiotikaanvändningen är positiv för alla, så väl djur som människor och minskar risken för antibiotikaresistenta bakterier så som MRSA. När det gäller fodertorv kan ingen annan torv komma på fråga än den svenska. Då Sverige är ett av få länder som inte har Svinpest är det också i praktiken det enda land med rätt sorts torv som kan komma på fråga när det gäller fodertorv. Behandlingen av Svensk blocktorv, såväl vid skörd som vid förädling är unik och tillser att Svenskdjurvälfärd uppehålls med råge en välfärd som dessutom börjat gå på export utomlands.
I övrigt anser RaaTec att Naturvårdsverkets rapport som beskriver torvutvinningen och torvanvändningen på ett mycket ensidigt sätt vilket gör att rapporten inte kan fungera som underlag för ett politiskt beslut. I stället för att ge en allsidig bild har rapporten en genomgående negativ inställning till torvutvinning och användning av torv, vilket gör att hela utredningen blir missvisande. Naturvårdsverket har inte analyserat möjligheten att minska utsläppen av växthusgaser genom att ersätta fossila bränslen som används idag med torv. Inte heller har man tagit hänsyn till den effektivisering som energitorven har med sameldning av biobränslen. Naturvårdsverket berör heller inte de positiva effekter som odlingstorv och strötorv innebär för växthusodling och djurhållning. Naturvårdsverket redovisar inga lösningar för att åtgärda utsläppen från dikade torvmarker, utan föreslår istället en orimlig skatt på energitorv, borttagande av elcertifikaten, betraktar torv som fossilt och förordar till och med att Sverige istället för torv ska importera fossilt kol.
Angående klimatpåverkan från den torv som kommer att oxidera bort under de närmaste hundra åren måste samhället ta sitt ansvar. När staten bidrog till finansiering av dränering av myrar, mossar och sjöar var syftet att skapa mer åker- och skogsmark för samhällets bästa. Men kunskapen om växthuseffekten var då inte känd. Dagens lantbruksföretag eller torvföretag bör inte åläggas ett ansvar för dessa utsläpp.
Vi menar därför att staten bör svara för en åtgärds- och finansieringsplan för att minska utsläppen från dränerade torvmarker. Användning av torv, till exempel för att ersätta fossil energi, och att utvinna energi-, odlings- och strötorv är ett viktigt och bra sätt att nyttiggöra torv från tidigare dränerade torvmarker samtidigt som dessa åtgärdas.
Naturvårdsverket menar att odlingstorv och strötorv är jämförbara med energitorv när det gäller klimatpåverkan. Vi delar inte denna uppfattning. Strötorv suger upp urin och binder ammoniak i stallarna och minskar därmed den sekundära lustgasemissionen. Torv är mer effektivt än andra strömedel, vilket innebär att mängderna strö kan minskas. Det innebär även att mängden stallgödsel, som ska transporteras och spridas, minskar.
När strötorv används till hästar kan hästgödseln spridas med vanliga gödselspridare och komma till nytta i växtodlingen. Alternativen innebär att gödseln bränns eller deponeras. I Sverige finns nästan lika många hästar som mjölkkor och en stor del av dem står idag på torvströ, vilket är både klimat- och miljövänligt.
När strötorv sprids som stallgödsel, bidrar den till att bygga upp markens kolförråd. Det sker dels via torven som sådan, dels genom att torv bidrar till högre skördar. Jämfört med halm har torv byggt dubbelt så mycket kol i marken i ett 60- årigt försök på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi menar att utvinna odlings- och strötorv är ett bra sätt att nyttiggöra torv från tidigare dränerade torvmarker.
Torvbranschen skapar långvariga arbetstillfällen på de platser i landet där de behövs – på landsbygden. Torvtäkterna sysselsätter många företag, både små och stora, samt maskinförare, mekaniker, driftledare samt personer verksamma inom transport och väghållning. Om Naturvårdsverkets förslag genomförs försvinner cirka 1200 heltidsanställningar och cirka 2500 enklare säsongsanställningar. De arbetstillfällen som indirekt skapas med hjälp av torvbruket ska inte heller glömmas bort. Handel, restaurang, service som post och apotek samt bensinmackar får minskat kundunderlag om torvbruket raderas ut som rapporten förordar.
Naturvårdsverkets förslag, främst borttagande av elcertifikat, införande av energiskatt samt nedvärderingen av torvens roll som produkt för energi och odlingsändamål, skulle få förödande konsekvenser för torvbranschen och för oss som företag. Det skulle även få negativa konsekvenser för markägares intressen att påverka vad de vill göra med sin torvmark.
Thomas Merlöv
VD RaaTec
