Glädjande besked från vårt försök hos Bernt Åhslund på Hallandsåsens Plantskola
Under sommaren, från april till september 2012, har MCP blivit testad och jämförd hos Hallandsåsens Plantskola.
Ett försök där MCP zeolit, 10kg/kbm torv, jämförts med Baralera, 40kg/kbm torv, och en referens med endast kalkad- och grundgödslad torv. Glädjande nog, och kanske inte så oväntat, fick MCP väldigt goda värden.
Läs mer nedan, eller ladda hem en pdf.
Se även en filmsnutt från försöket under sommaren, längre ner på sidan
Jämförelse mellan MCP och Lera vid inblandning i Torv
Kulturer: Containerodlade Plommonträd och Avenbok
Målsättning: Att jämföra MCP och Baralera, som jonbytare i torvsubstrat
Bakgrund: Genom inblandning av jonbytande material i torv minskar risken för urlakning av näringsämnen, genom att positiva joner kan upptas och avges av jonbytaren. Därtill ökar torvens vattenhållande förmåga.
MCP eller Zeolit är ett vulkaniskt material, med jonbytande egenskaper, som bildats genom kemiska reaktioner mellan vulkaniskt glas (kiselföreningar) och saltvatten.
Baralera är ett lergranulat. Det är en kalkfri produkt, som används mycket inom krukväxtodling, som jonbytare och för retardering.
Tidsperiod: April – september 2012
Försöksvärd:
Bernt Åhslund
Hallandsåsens Plantskola
Våxtorpsv. Hallandsås 1
312 97 Laholm
Tel: 0430-260 25
Fax: 0430-261 64
Planläggning:
Lars Rudin, Laurus HortoKonsult
UFP, GRO Plantskolor
Plan:
Försöket har lagts ut i kulturer av Plommonträd,’Victoria’ och Carpinus betulus odlade i, 12 lit. resp. 3 lit. krukor. Inblandning av MCP resp. Baralera har skett i kalkad och grundgödslad torv. Referensledet har saknat inblandning av jonbytare. Samtliga led har kalkats och gödslats enl. följande: 3,5 kg kalk, 1 kg Lithomjöl, 3 kg Multicote (8 mån) och
1,2 kg Multimix (NPK+mikronäringsämnen)
Varje försöksled har omfattat 40 Plommonträd resp 60 Carpinus.
Plommonträden har odlats på bädd utomhus, medan Carpinus odlats i växthus.
Försöksled:
1) MCP, 10 kg/ kbm torv
2) Baralera, 40 kg/ kbm torv
3) Referens, endast kalkad och grundgödslad torv
Kontroll av näringsnivå
Kontroll av näringsstatus i de olika försöksleden har skett regelbundet under växtsäsongen, genom mätning av ledningstalet i odlingssubstrat och för Carpinus även i pressvatten. Därtill har pressvatten analyserats av laboratorium.
Resultat:
Försöket:
Försöket har avsett att jämföra MCP och Baralera, som tillsats i kalkad och grundgödslad torv, vid odling av vedartade växter, med avseende på tillväxt, utveckling och sundhet. Referensen har utgjorts av enbart kalkad och grundgödslad torv. Både MCP och Baralera har jonbytande egenskaper, vilket motverkar näringsläckage och ökar den vattenhållande förmågan. Medan MCP huvudsakligen används i krukväxtodling, har Baralera sedan länge använts i olika plantskolekultur.
Försöksled:
1) MCP, 10 kg/ kbm torv
2) Baralera, 40 kg/ kbm torv
3) Referens, endast kalkad och grundgödslad torv
De växtslag, som ingått i försöket, har varit spön av plommonträd, sort ’Victoria’ och Carpinus betulus (2/0), odlade i 12 resp. 3 liters krukor. Plommonträden har odlats på bädd utomhus, medan Carpinus odlats i växthus. Inkrukning skedde i slutet av april, under v. 17
Kontroll av näringsstatus i de olika försöksleden har gjorts vid tre tillfällen, med ca en månads mellanrum, med start den 21/6. Därtill har pressvattenprov från Carpinus skickats till laboratorium vid två tillfällen, för jämförande mätning av ledningstalet samt kontroll av näringsnivåer. Den egna mätningen av ledningstalet har skett med en ledningstalsmätare, försedd med en sond (fabr. Eutech), som stuckits ner i substrat eller pressvatten.
Under försöket har inga mätningar gjorts, avseende den vattenhållande förmågan hos MCP och Baralera.
Mätning av ledningstal (Lt)
I tabellerna nedan visas medelvärden av tio mätningar per försöksled. Genomgående är ledningstalen låga, lägre i substrat än pressvatten. Den låga nivån kan eventuellt bero på felaktig teknik vid mätningarna. Eftersom samma teknik använts vid alla mätningar kan eventuella fel betraktas som konstanta och inte påverkat relationen mellan de olika försöksleden. Emellertid visar ledningstalet i pressvatten från Carpinus, den 5/7, god överensstämmelse med mätningar gjorda av LMI på samma prov, som mätts i egen regi. Samma mätning den 7/8 visar emellertid betydligt lägre värden vid mätningar i egen regi, jämfört med LMI. (Se tabell nedan)
1) Lt, Plommon/Substrat
| Datum | 21/6 | 5/7 | 7/8 |
| MCP | 0,22 | 0,20 | 0,16 |
| Baralera | 0,29 | 0,18 | 0,12 |
| Referens | 0,42 | 0,28 | 0,04 |
2) Lt, Carpinus/Substrat
| Datum | 21/6 | 5/7 | 7/8 |
| MCP | 0,32 | 0,20 | 0,05 |
| Baralera | 0,23 | 0,21 | 0,08 |
| Referens | 0,22 | 0,24 | 0,06 |
3) Lt , Carpinus/Pressvatten
| Datum | 21/6 | 5/7 | 7/8 |
| MCP | 0,45 | 2,10 (2,02)* | 0,16 (0,33) |
| Baralera | 0,32 | 0,45 (0,52) | 0,16 (0,37) |
| Referens | 0,19 | 0,68 (0,67) | 0,12 (0,36) |
*Siffror inom parentes avser mätningar utförda av LMI, på samma prov som mätts i egen regi.
Näringsnivåer och tillväxt
Under försökets gång har konstateras, att tillgången på näringsämnen i markvätskan påverkat tillväxtrytmen hos både plommon och Carpinus.
Plommon
Mätningarna för plommon visar att värdena för MCP och Baralera, ligger lägre än referensen fram till den 7/8, då förhållandet är det omvända. Detta visar att båda dessa produkter har en näringsfixerande förmåga och att lägre mängd näringsämnen funnits i markvätskan, jämfört med referensen, fram till mätningen den 7/8.
Detta har även återspeglat sig i tillväxt och utveckling. Sålunda har referensen, under hela växtsäsongen, visat bättre tillväxt och utveckling än övriga led. Vid slutbedömning, den 12/9, som omfattade tillväxt, rotutveckling och sundhet, var de olika leden emellertid tämligen lika, dock uppvisade MCP-ledet en något bättre rotutveckling och sundhet.
Tilläggas bör att leden MCP och Baralera, till skillnad från referensen, behövt pincering 2 gånger under växtsäsongen för att uppnå god kvalité.
Slutbedömning Plommon
| Försöksled | Tillväxt | Rotutveckling | Sundhet |
| MCP | 2,5 | 2.8 | 2,3 |
| Referens | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
| Baralera | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
Bedömning, skala: 1-5
1) Tillväxt och rotutveckling, 2,5 avser normal utveckling
2) Sundhet, avser graden av angrepp av Hagelskottsjuka
Carpinus
För Carpinus visar mätningarna av Lt i substratet en påfallande jämnhet mellan olika led, vid olika tidpunkter. Mätningarna av pressvatten ger dock en annan bild. Här har MCP legat högre eller mycket högre vid mätningarna, den 21/6 och 5/7. Den 7/8, låg emellertid alla led på ungefär samma nivå. Spurway-analyser av pressvatten utförda av LMI, den 6/7 och 7/8, visar dock på betydande, skillnader i näringsinnehåll, mellan de olika leden, vid de olika tidpunkterna
Näringsanalyser av pressvatten/ Carpinus
| Analys 2012-07-06 | MCP | Baralera | Referens |
| pH | 6.10 | 6.70 | 6.90 |
| Lt | 2.02 | 0.52 | 0.67 |
| Nitratkväve | 156 | 8,30 | 10.5 |
| Ammoniumkväve | 20,2 | 2.13 | 4.15 |
| Fosfor | 34.3 | 6.75 | 6.93 |
| Kalium | 95.1 | 26.1 | 27.9 |
| Magnesium | 29.0 | 7.21 | 7.31 |
| Svavel | 73.8 | 17.6 | 21.9 |
| Kalcium | 183 | 46.1 | 56.1 |
| Natrium | 91.6 | 46.6 | 54.8 |
| Klorid | 67.6 | 62.6 | 47.6 |
| Mangan | 0.31 | 0.14 | 0.07 |
| Järn | 1.47 | 7.67 | 1.04 |
| Bor | 0.24 | 0.11 | 0.08 |
| Kisel | 19.5 | 34.6 | 13.5 |
| Aluminium | 2.37 | 13.0 | 1.36 |
| Analys 2012-08-07 | MCP | Baralera | Referens |
| pH | 7.20 | 7.30 | 7.30 |
| Lt | 0.33 | 0.37 | 0.36 |
| Nitratkväve | 1.17 | 1.07 | 0.53 |
| Ammoniumkväve | 2.33 | 1.26 | 2.56 |
| Fosfor | 1.80 | 1.81 | 1.57 |
| Kalium | 11.0 | 12.7 | 9.40 |
| Magnesium | 2.49 | 4.80 | 2.54 |
| Svavel | 8.08 | 10.2 | 7.53 |
| Kalcium | 14.5 | 19.5 | 19.8 |
| Natrium | 43.4 | 50.3 | 44.3 |
| Klorid | 24.7 | 43.1 | 26.2 |
| Mangan | 0.04 | 0.11 | 0.05 |
| Järn | 0.56 | 8.56 | 0.29 |
| Bor | 0.09 | 0.09 | 0.06 |
| Kisel | 14.8 | 41.8 | 13.1 |
| Aluminium | 2.33 | 1.26 | 2.56 |
Analyserna av pressvatten visar att näringsnivåerna i ledet MCP, den 6/7, ligger på mycket högre nivåer än övriga led. Undantaget är järn, kisel och aluminium där ledet Baralera ligger betydligt högre än i de andra leden. Vid analyserna, den 7/8, är däremot analysvärdena genomgående låga och ganska lika i de olika leden, dock är järn och kisel fortfarande betydligt högre i ledet Baralera. Därtill har pH stigit i samtliga led.
Resultatet av analyserna visar att näringsnivåerna i ledet MCP varit mycket högre än i övriga led under juli, för att sedan sjunka ner på samma nivåer som övriga led i början av augusti. Frågan är vad den inbördes relationen i näringsnivå mellan leden, varit vid en motsvarande analys i mitten av juni. Här visar emellertid egna Lt-mätningar att ledet MCP har mer än dubbelt så högt värde som referens, medan Baralera låg mellan referens och MCP.
Beträffande tillväxt och utveckling hos Carpinus i växthus, har ledet MCP varit något bättre än referens från och med början av juli, medan Baralera haft sämst utveckling. Vid slutbedömning, den 12/9, avseende tillväxt, rotutveckling och sundhet var emellertid MCP-ledet klart bättre än referens, med kraftigare och längre skott, mörkare färg och kraftigare nerver på bladens undersida. Därtill var angreppen av mjöldagg mindre än på övriga led. Under hela försökstiden har ledet Baralera haft sämre utveckling än övriga led.
Slutbedömning Carpinus
| Försöksled | Tillväxt | Rotutveckling | Sundhet |
| MCP | 3,5 | 3.5 | 2.0 |
| Referens | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
| Baralera | 1,5 | 2,0 | 2,5 |
Bedömning, skala: 1-5
1) Tillväxt och rotutveckling, 2,5 avser normal utveckling
2) Sundhet, avser graden av angrepp av Mjöldagg
Slutsatser
Försöket visar, att under de förhållanden det genomförts, har MCP haft en positiv inverkan på tillväxt, rotutveckling och sundhet hos Carpinus betulus odlad i växthus, jämfört med Referens och Baralera, där leran gett sämst resultat. Däremot är den positiva effekten av MCP, vid odling av plommonträd på bäddar utomhus, marginell jämfört med Baralera och Referens. Den ringa skillnaden mellan olika led kan eventuellt bero på faktorer som temperaturförhållanden och nederbörd.
Lars Rudin
Hortonom
